--

En sån här dag innebär bara plugg. Efter att ha ändrat inställning så mår jag mycket mycket bättre fysiskt. Men jag känner någon slags tomhet. Jag vet inte varför. Mår typ psykiskt dåligt för att jag har varit ute och inte fått något gjort den här helgen. Att jag hellre super mig full än att vara hemma med familjen kanske? Läsa mina böcker och få något gjort? Jag fattar inte vadfan jag håller på med. Det här gillar jag, jag älskar ämnet. Jag gör det här för att jag vill i framtiden göra något för det här samhället. Hjälpa andra människor, studera och analysera och faktiskt komma någon vart och lära mig av andra. Men jag sabbar det. Jag sabbar det genom att faktiskt gå ut och supa mig full och ha ångest dagen efter. Må dåligt som ett svin dagen efter, tror fan att ett svin mår fan bättre än mig då. Jag vill verkligen det här. Jag vill plugga, för jag faktiskt har hittat det som intresserad mig. Men varför då är jag dum i huvudet för? Varför? Nu tog jag en paus, en liten paus på bara några minuter för att fokusera bättre sen. Ska sitta här till 22.00 och faktiskt göra klart min hemtenta. Den här tentan som ska vara på 5 jävla sidor. Jag får skippa min ZUMBA pass ikväll, skita och träna. Nu satsar jag på det här. Men jag ber bara till den högra makten där uppe att fan ge mig modet och krafterna. För jag orkar inte. Jag orkar inte ge mig själv ångest för att jag sitter här och kämpar och försöker att skriva det här på ett fint sätt, ett akademiskt sätt. Allting låter så jäkla bra i huvudet. Jag kan komma med olika förslag men när jag själv sitter och ska skriva ned allt, så får jag en fet blackout. PALLA. Fan, jag vill verkligen fan få min utbildning. Göra mina föräldrar stolta, min familj och framför allt mig själv. Glädja mig varje dag för att jag lyckades med det jag verkligen ville. Att jag varje dag i framtiden kan vakna upp, kanske inte med den bästa lönen men så att jag klarar mig MEN att jag kan åtminstone vakna upp och tänka fyfan jag hjälper andra och med min kunskap kan jag få en person att må bättre? Förändra något? Det är mitt mål. Självklart tackar jag fan inte nej till 100 tusen i månaden. verkligen inte. Men att göra något man faktiskt tycker om och trivs med oavsett lön. Jag tror det ger en mycket mycket mer i livet än 100 tusen kr. Det är mitt tycke. Men åå jag får panik. Strunt i det här. Stängde av mobilen för 1 timma sen och tänker inte sätta på den igen förens jag tar min paus som bli då om 4 timmar. Jag ska fan inte faila på den här tentan. Långt ifrån. För jag vet att jag kan, bara jag fokuserar mer.