Mina föräldrar de är födda med udda namn för att vara från Sydamerika och rötter från Europa.
Vi börjar med min pappa, han hette Magdiel, en av de sjukaste namnet jag har hört i hela mitt liv och jag vet faktiskt inte hur många som heter så. Inga? Hans pappa är från Tyskland och hans mamma är mulatt från Ecuador. Pappas familj har sedn 70 talet varit bosatta i USA och är numera Nordamerikaner än Sydamerikaner då större del av året spenderas i USA. Kul skit.
Min pappa lever inte längre, jag fick det tragiska beskedet i mars om att han omkom i en olycka i Ecuador. Det var smärtsamt, det var en av de sjukaste jag har varit med om. Mamma som var gift med honom och som faktiskt hade mer kontakt än vad jag hade blev chockad och kunde inte tro sina egna öron. Jag har känt skuld sen det hände, jag skulle ringa men sket i och orkade inte.
Anyways, hans utseende: han var vit och med halvrött skägg. Lite lustigt. Men hans läppar har jag väl fått. Fast när jag var lite var jag läpplös. Haha har bevis på det. Han hade temperament och var sällan rädd för saker, och det kan man se att jag har fått mycket ifrån honom. Jag tar inte skit från någon och jag har hett temperament som inte alls är kul. Jag ibland hatar mig för det och nu förtiden försöka jag att behärska det bättre. Nog om mig. Det var lite av min biologiska far. Sedan finns det mammas man som är hel svensk men en av de roligaste och konstigaste människa som finns i denna värld. Honom har jag känt sen jag var 5 år.
Min mamma som är världens bästa enligt mig. Hon ställer upp nomatterwhatt. Hon finns alltid där för mig. Hon heter Patricia och är 44 år.. jag kommer dock aldrig att få hennes gener. Hon har än inga rynkor och jag driver inte. Inga rynkor och jag menar inga rynkor. Hon är mestis, ellr hur det nu stavas. Mormor är indian, svart och vit och min morfar var indian och från Spanien. Men hans hudfärg var svart som natten och spetsig näsa och inga läppar. Samma där med min mormor, no lips :p så mina föräldrar är lite av allt. Coolt.
Anyways, min mamma är en kämpare och har alltid kämpat för sina barn och tagit sig i andra hand. Jag vet att jag alltid kan räkna med henne om något händer.
Det finns så mycket att säga om min mamma som är positivt och negativa saker kan vara att hon oftast har rätt när det kommer till människor och jag hatar när man berättar något och sedan säger hon jag sa ju det. Hon har varit med om mycket och rest mycket så är det någon jag ber om råd och följer är det min mamma. Bara min mamma. Hon fick mig när hon var 22 år och hon har fått kämpa för det, för att jag skulle få den bästa barndomen. Jag ser upp till henne, för trots allt har hon varit den bästa mamman och är den bästa mamman någonsin till två idiotiska barn som jag och min lillebror. Jag kräver och han kräver. Och det finns två personer i den här världen jag skulle dö för och det är min mamma och min lillebror.
Det var lite om mamma, pappa och allt annat. Jag skriver så lustigt, hoppar från det enda till det andra. Men det är en blogg och jag orkar inte att vara pedant med skrivningen.
No comments:
Post a Comment